Annorlunda fasaddekorationer

Det var, föreningen veterligen, första gången som detta konstnärliga experiment hade ägt rum. Ja, definitivt i Sverige, i vilket fall. Och definitivt i staden de bodde. Detta visste de med säkerhet.

Beslutet att renovera fasad hade gått igenom och där och då uppstod ett dödläge. Man kunde inte besluta sig för hur renoveringen skulle genomföras. Man kom inte vidare, helt enkelt. Man landade då i förslaget om att barnen i föreningen skulle få stå för fasaddekorationer. Motiveringen till detta var att barnen trots allt ”var nästa generations bostadsrättsinnehavare”. Argumentet mot detta var, som ni säkert kan förstå, att det var en oerhört naiv inställning. Men så var året 1973 också, med allt vad det betydde.

Så, fasaddekorationer gjorda av barn var det som huset i Hammarbyhöjden skulle få utstå. Ingen kunde ana hur resultatet skulle komma att se ut. Varken de vuxna som stod på sidan eller barnen som skulle ordna fasaddekorationerna. En spännande tid väntade för bostadsrättsföreningen, minst sagt.

Sedan kom dagen då det var dags för produktion av fasaddekorationerna. Alla vuxna i föreningen hade kommit överens om att på intet sätt påverka barnen. De skulle få helt artistisk frihet och de konstnärliga material och verktyg som behövdes för att genomföra jobbet. Fasaddekorationerna skulle alltså helt utföras utan vuxen hand i medverkan.

Man får väl konstatera att det gick sådär. Det var ingen sensation för någon inblandad. I alla fall inte för någon som var över 16 år gammal. Det var nämligen där som gränsen gick. Fasaddekorationerna stack ut, både bildligt och bokstavligt talat. Det var mycket blommor, det kan ingen säga något annat om. Det var väl egentligen ganska väntat och en himla tur att floran fick utgöra merparten av fasaden. Men blommorna var långt ifrån all form av fasaddekoration som prydde byggnaden efteråt.

Det fanns tre giraffer, bara en sån sak. Tre gul-svarta varelser med väldigt olika lång hals och uppsyn prydde stora delar av fastigheten - i egenskap av fasaddekorationer. Det började med att Fanny i 14C ville avbilda det långhalsade djuret. Detta gjorde att bröderna Albin och Rafael ville göra detsamma på sin del av väggen. Eftersom de inte kunde samsas om ytan som var avsedd för fasaddekorationerna fick de helt enkelt göra varsin. Det fanns ju trots allt ingen vuxen som fick lägga sig i.

Huvudstadens, Sveriges, Europas och kanske möjligen världens mest oväntade fasaddekorationer hade skett. De sitter där än idag. Åk dit och se efter själv, vet jag.