Lennart och lådcykeln
Lennart cyklade vidare genom stan. Lådcykeln gick varm, i vanlig ordning, och han cyklade en bit han sällan (om ens någonsin) cyklat förr. Sån var han, den gode Lennart. Han tog dagen för vad den var och hur den kom. Hans trogna vapendragare i form av lådcykel fanns med honom längs färden som började i Vita Bergen. Det var nämligen där han bodde.
Cykelturen på lådcykeln började med en brant nerförsbacke. I början var det lite läskigt, tyckte han. Med åren hade han blivit mer säker och nu hämtade han fart redan där. Ju snabbare det gick nerför desto fortare skulle nämnda lådcykel gå resten av resan. Problemet var bara förbipasserande och risken för krock men det var ett problem som inföll ganska sällan.
Han tog rejäl fart denna dag eftersom det var en mycket fin sådan. Solen sken och speglade sig i den vackra, gröna färgen på hans lådcykel. Han speglade sig i lacken, log mot sig själv, tog ett djupt andetag och stack iväg. Ner för backar och upp för gator, förbi Nytorget och iväg genom Södermalms fina gator.
Han och hans lådcykel vejde för uteserveringar, gångtrafikanter och annat löst folk han delade gatorna med. När han nådde fram till Götgatan var det knepigare. Det var en solig dag och det var det fler människor som hade märkt. Han stannade med lådcykeln. Han såg sig till höger mot Medborgarplatsen och han såg till vänster mot Skanstull. Han beslutade sig för att åka söderut mot den något grönare tillvaron. När han tillslut kommit över både Götgata och Ringväg gav han sig ner i en jäkla fart mot badet. Han svängde in på den asfalterade cykelvägen som många misstog för en gångväg.
Med solen strilandes mellan trädkronorna kände han försommaren fylla hans lungor. Han var fri igen. Han kunde äntligen sitta där, på sin lådcykel, och cykla dit näsan förde honom. Det var en känsla som inte kunde mäta sig med några andra, om ni frågade Lennart. Han var verkligen i sitt esse.
När han sedan nått några hundra meter längre fram råkade han ut för dagens första stora hinder. Det tycktes vara någon form av parad i höjd med tennisbanorna. Det var mycket båtar där borta, kunde det kanske ha något att göra med dem? Han tittade efter och parkerade lådcykeln för att få en bättre överblick. Det var svårt att avgöra vad det handlade om. Han var tvungen att ta sig närmare.
Mer om Lennart och hans lådcykel nästa vecka.